I ett anställningsförhållande är lönebetalningen arbetsgivarens huvudsakliga skyldighet. Arbetstagaren kan kräva dröjsmålsränta om lönebetalningen blir försenad.
Frågor som gäller lönen har varit aktuella på grund av Helsingfors stads lönebetalningsproblem. Arbetsgivarens skyldigheter i fråga om lönebetalning fastställs i kapitel 2 i arbetsavtalslagen. Lönen ska betalas på lönebetalningsperiodens sista dag. Då betalar man den lön som arbetstagaren intjänat under lönebetalningsperioden. Den maximala längden på en lönebetalningsperiod kan vara högst en månad.
Lönerna utbetalas två gånger per månad vid lön som baseras på kortare period än en vecka, eller prestationslön som inte utbetalas i samband med den månatligen betalda lönen. Om en del av lönen definieras som vinstdelning, provision eller liknande, kan denna del betalas ut i slutet av en löneperiod på upp till 12 månader. Syftet med arbetsavtalslagen har varit att säkerställa att en arbetstagare får merparten av sin lön minst en gång i månaden.
Läs mer: Juristen svarar: Vad är lön för väntetid?
Varför lönar det sig att kontrollera sina avtal?
Bestämmelser om löneutbetalningsperioderna och lönebetalningsdagen ingår ofta i kollektivavtal eller arbetsavtal, så det är värt att kontrollera dessa bestämmelser. Exempelvis utbetalas månadslön den 16:e i månaden eller timlön två gånger per månad med betalning så att penninglönen förfaller den sjunde arbetsdagen efter löneperiodens slut. Dessutom kan man avtala om en så kallad löneberäkningstid om det exakta lönebeloppet inte är känt på lönebetalningsperiodens sista dag. Löneberäkningstiden kan gälla till exempel en utredning på faktura eller en prestationsbaserad lön, där en uppskattad lönedel betalas först och korrigeras sedan i den slutliga lönen till det faktiska beloppet.
I kollektivavtalet kan det även avtalas om att justerade löner, ersättningar och tillägg kan betalas under en längre tid än den normala löneutbetalningsperioden. Enligt AKTA:s (allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet) underteckningsprotokoll har stora arbetsgivare möjligheten att gällande de avtalade förhöjningarna betala ”de första justerade beloppen senast inom tre månader och de retroaktiva förhöjningarna senast inom fyra månader efter ikraftträdandet.” Rätt till en avtalsenlig förhöjning uppstår på en viss dag under lönebetalningsperioden, men förfallodagen för fordringen är senare än den normala tidpunkten för löneutbetalningen.
När kan man kräva dröjsmålsränta?
Lönen måste vara på arbetstagarens konto på lönens förfallodag, det vill säga den dag då lönen betalas ut. Om lönebetalningsdagen infaller på en helgdag ska lönen vara utbetald och tillgänglig föregående vardag.
Det lönar sig att spara en kopia av det skriftliga kravet och dess datum.
Om lönen inte är tillgänglig på lönebetalningsdagen, kan arbetstagaren kräva dröjsmålsränta på den försenade lönen av sin arbetsgivare. Innan man ställer krav måste det kontrolleras om lönen är försenad och vad som är betalningsdatumet för den försenade betalningen. Om lönen eller en del av den är försenad ska kravet på betalning av lönen och dröjsmålsräntan framställas per e-post eller via arbetsgivarens egen meddelandekanal så snart som möjligt.
Det lönar sig att spara en kopia av det skriftliga kravet och dess datum. Ett bra krav är specificerat så att det framgår vilken del av lönen som är försenad, hur mycket som återstår att betala, för vilken period lönen är försenad och från vilken tidpunkt dröjsmålsränta krävs, alltså vilken dag som var lönebetalningsdagen. Förfallodagen för löneutbetalningen avgör från vilken dag dröjsmålsräntan börjar löpa.
Om ditt krav inte löser frågan inom en rimlig tid ska du kontakta din förtroendeman. Hen reder ut saken med din arbetsgivare. För att saken ska kunna redas ut behövs dina lönespecifikationer och en arbetsskiftsförteckning eller dina egna anteckningar om det arbete som utförts under den period för vilken lönen är obetald. I arbetsavtalet anges vanligtvis vilket kollektivavtal som tillämpas, arbetsuppgiften och lönebetalningsdagen. Ange också datum för anställningens upphörande om arbetet inte längre fortsätter.
Tarja Terävä är jurist vid JHL:s område för juridiska ärenden
Läs mer: Helsingfors lönebetalningsproblem; Arbetsdomstolens avgöranden (på finska): TT 2023:8; TT 2023:44